onsdag 30 juni 2010

Dåliga slogans

Insåg att det va en vecka sen jag skrev här senast, så nu är den här visst veckovis istället helt plötsligt. Får la ta och skärpa till mig lite.

Nu när man varit ute och åkt lite i Sverige inser man har konstiga "slogans" vissa städer har. Eller vad sägs om: "Enköping - Sveriges närmaste stad". Det där är helt galet! Närmast vad?! Det beror ju helt på vad man jämför med. Till exempel så ligger både Umeå och Luleå betydligt närmare, om man befinner sig i Skellefteå. Enköpings slogan är helt enkelt nonsens. Säger ingenting, har inget meningsfullt innehåll.

En annan rolig slogan är "Det händer i Bollnäs". Exakt vad som händer är dock väldigt oklart. Har varit där två gånger - en riktigt död stad (eller nja, kanske snarare döende... som ett skadeskjutet djur som försöker och kämpar, men det kan bara gå på ett sätt). Absolut ingenting händer i Bollnäs!

Den kanske i särklass bästa är dock Fagersta. När man åker in i Fagersta står det en skylt:

"Fagersta
Här får du Livstid"

Jag förstår ju vad dom menar, att man får tid att leva och må bra osv. Men kanske skulle hittat nåt annat sätt att säga det? Kan nästan slå vad om att det var någon överviktig, tunnhårig kommunalpolitiker i en grå kostym som tyckte att han var oerhört fyndig när han kom på den. Den ska vara lite rolig och ha ett positivt budskap, och visst så kan man tolka det. Men är det inte mer sannolikt att man tänker på fängelsestraff? Som jag läste den första gången så tänkte i alla fall jag att det verkar som om att Fagersta är någon form av straffkoloni.

onsdag 23 juni 2010

Återkomsten

Tänkte att det va dags att plita ner lite tankar här igen. Nästan en vecka sen sist nu ju! Skönt med lite ledighet. Först blev det en liten visit till Karlstad, mycket trevligt! Tyvärr så var det ju efter att terminen tagit slut, så nåt studentliv fanns det ju inte riktigt, men men... inte mycket att göra åt! Just nu är det också fint besök i staden - brorsan är här i ett par dagar. Mycket trevligt det också! Han & jag har varit på gymmet, men målet att förstöra mig (har jag listat ut efteråt) och det målet har nästan uppnåtts.

Men nog om sånt! Det finns väl egentligen två stora händelser att diskutera lite. Den första (och mest intressanta i sammanhanget) är fotbolls VM. Har varit lite av ett skrällarnas VM i år. Till en början tyckte jag att det va lite trist, man vill ju se de traditionellt bra lagen gå vidare - för att få roligare fotboll sen i slutspelet. Men nu när gruppspelet snart är avklarat har jag börjat inse charmen med att de mindre nationerna kämpar på och vägrar lägga sig för att det andra laget är stora favoriter. Dessutom är jag fruktansvärt nöjd med att lag som Frankrike, England och Italien gått ganska dåligt (väldigt dåligt i Frankrikes fall, de har åkt ur). Anledningen till min glädje här är att detta är länder som, i sina egna ögon, alltid är guldfavoriter. Speciellt England är bra på att snacka upp sig själva inför mästerskap. Men tar man en titt på historien så kan man fråga sig om det inte är dags att de vaknar upp. Senaste EM (2008) så var de inte ens med, och senast de vann VM-guld var 1966. Visst, den engelska ligan kanske är världens bästa - men det betyder inte att det engelska landslaget är det!

Den andra stora händelsen är kronprinsessans bröllop. Couldn't care less! Det gjorde faktiskt ingenting att jag jobbade den dagen. Förstår inte alls varför folk är så fruktansvärt intresserade av det. Tror att det var Aftonbladet som hade en bilaga där på lördagen, "50 sidor med allt om bröllopet". Det är i mina ögon helt sjukt. En väldans massa människor gifter sig varje dag, varför ska vi bry oss om att just Victoria och Daniel gift sig? Kanske p.g.a. vilka föräldrar Victoria har? Hej och välkommen till medeltiden! Jag tycker det är helt galet med att någon föds till en upphöjd position i vårt samhälle idag. Det är galet, allt annat än jämställt och väldigt odemokratiskt. I en demokrati kan vem som helst (i teorin) nå vilken position som helst. Därmed är Sverige inte en riktig demokrati, för här går positionen som statschef i arv inom en viss familj. Nej du, det är dags att avskaffa monarkin och inse att medeltiden är över sen ett tag tillbaka. I ett demokratiskt Sverige 2010 ska vi ha en folkvald statschef!

torsdag 17 juni 2010

Åka tåg

Satt 3 timmar på ett tåg igår (Stockholm till Karlstad)... det var faktiskt ganska segt! Den enda riktiga underhållningen var ju att studera människorna runtomkring. Finns så ju så väldigt många intressanta människor där ute! T.ex. så satt det två killar bredvid mig på tåget. Dom skulle ut på cykelsemester, satt och planerade hur dom skulle åka och vart dom skulle stanna. Det som var intressant där var att de knappt verkade vara gamla nog att knyta sina egna skosnören! Detta är nog snarare ett ålderstecken hos mig, de var nämligen 17 år gamla... men i mina ögon var dom ungefär 10-11. En annan rolig detalj var att de pratade om saker som om att de visste något om ämnet. Jag ville rätta dom, men det kunde ha förstört stämningen där - så jag satt istället och log för mig själv. Ungdomligt övermod är vackert. Man tror att man vet allt, kan allt och har varit med om allt, trots att man aldrig varit utomlands på egen hand - tåget till Göteborg är ett äventyr. De skulle aldrig erkänna det, men den bästa dagen på deras semester kommer nog att vara den dagen de kommer hem till mamma igen - och får lite riktig mat och nytvättade kläder. Att slippa tänka är underbart!

tisdag 15 juni 2010

42

Jaha, då har vi kommit fram till inlägg nr.42 här på 42. Tänkte att det kan vara passande att därmed förklara varför jag valt att kalla den här för just 42. Alla som har läst Liftarens Guide till Galaxen förstår redan namnet, så det här är mer för alla andra. Där är det nämligen så att svaret på frågan om livet, universum och allting är 42. Exakt vad frågan är, är dock lite mer osäkert. Sammanfattas ganska bra på wikipedia:

"Det visar sig senare att planeten Jorden enbart är ett experiment för att hitta "den yttersta frågan om livet, universum och allting" (svaret är 42, men frågan däremot kan ej existera i samma universum som svaret)."

Tänkte också passa på att meddela att det nog inte blir ett inlägg om dagen här de närmaste 1-2 veckorna, detta p.g.a. att jag ska resa bort och så. Men men, semestertider är fina tider! Och då behöver man semester-musik. Här kommer topp 5 semesterlåtar!

1. The Offspring - You're Gonna Go Far, Kid
2. Millencolin - Ray
3. NOFX - She's Nubs
4. Millencolin - Farewell My Hell
5. Danko Jones - Woogie Boogie

måndag 14 juni 2010

Logiskt eller inte

Idag blir det ytterligare lite filosofi. Logik närmare bestämt. Detta p.g.a. att just ordet "logiskt" missbrukas i vardagsspråket. Logiskt har ingenting med sanningsvärde att göra. Det är det absolut viktigaste att komma ihåg. Ett exempel på ett logiskt argument:

1. Om månen är gjord av ost, så är jag en elefant
2. Månen är gjord av ost
3. Alltså är jag en elefant.

Detta är logiskt giltigt. Osant, men logiskt giltigt. Att ett argument är logiskt innebär helt enkelt att om premisserna är sanna, så måste slutsatsen vara sann. Gäller alltså att hålla isär logiskt giltigt, sant och sunt. Att ett argument är sunt innebär att det är både är logiskt giltigt och sant. För argument kan ju vara sanna utan att vara logiskt giltiga. Ett exempel på detta kan vara:

1. Om det regnar, så blir marken blöt
2. Marken är blöt
3. Alltså regnar det.

Detta kan vara sant, men är inte logiskt giltigt (man kan ju tänka sig att någon står och häller ut vatten på marken, så att den är blöt fast det inte regnar). Slutsatsen följer alltså inte med nödvändighet från premisserna. Men det finns naturligtvis många fler sorters argument än "om - så"-argument, men jag tänkte bara visa på att "logiskt", som det faktiskt är, inte har något med sanningen att göra. Och när vi i vardagen använder oss av "logiskt" så hänvisar vi ju allt som oftast till att något är sant och inte allt för långsökt.

Jag är väl medveten om att detta är en yrkesskada (studieskada?) kombinerat med den del av mig som är en riktigt språk-gestapo, men men - jag tycker ändå sånt här är intressant, och roligt att lära ut!

söndag 13 juni 2010

Man blir ju trött

Jaha, jobbat sent den här helgen. Stället suger ur all energi ur kroppen. Vilket i och för sig är ganska skön omväxling från skolan där man bara blir trött i skallen. Men hur som helst, väldigt trött i både huvudet och kroppen just nu. Mycket att tänka och fundera på.

Är nämligen i den där situationen där man inte vet. Man funderar på allt omkring det. "Har man förstått rätt?" "Tänk om det bara är jag..." Såna tankar, nästan mer än skolan, håller en upptagen med att fundera. Förhoppningsvis släpper dom snart i alla fall!

Nu ska jag ta ett glas rött och varva ner, kanske läsa lite bok och sen sova som en nyfödd! Imorgon hoppas jag på att sprudla av energi igen, har lite planer på inlägg och sådant!

lördag 12 juni 2010

Försvarsmakten.

Är det bara jag som tycker att försvarsmaktens nya reklamer är en smula larviga? Jag menar, "har du vad som krävs för att ha en åsikt?". Dags för militären att glömma hela macho-kulturen kanske. Det är ju ändå inte så att vår svenska militär har varit speciellt macho, det är inte vår/deras stil. Vi har militärer som är relativt omtyckta världen över, för att dom är snälla, hjälpsamma och trevliga. Dom kan ta och strunta i hela wannabe-Rambo grejen dom hittat. Men, allt ont för ju med sig något gott. Det finns ju stora affischer uppsatta lite över allt, med text så som "Din kollega bryr sig inte om Sveriges gränser kränks". Jag läste den och tänkte "hmm, det där är nog riktat till mina kollegor". Jag tror inte att jag skulle bli särskilt upprörd om en norsk pansarvagn råkar köra runt i Sverige utan tillstånd. En invasion däremot, då kommer jag nog inte gilla läget - men det är skillnad på kränkning av gräns och invasion.

Fast den allra roligaste (för mig) av deras affischer är: "Din mormor tycker inte det är hela världen om Sveriges luftrum kränks". Det hoppas jag verkligen! Hon har nämligen varit död i många år (innan jag föddes), och om hon idag skulle ha åsikter om vårt luftrum så blir jag fantastiskt överraskad - speciellt eftersom jag inte tror på ett liv efter döden. Jag skulle nog strunta i vilka åsikter hon har, och omvärdera hela min världsbild samt naturligtvis ta reda på hur det är "på andra sidan" (oooh, spooky!).

Så nej, försvaret har jag inte mycket till övers för. Gjorde ju inte lumpen, för att jag tyckte dom va så larviga där vid mönstringen.

fredag 11 juni 2010

Filosofilektion 4

Idag blir det aningen mer flummig filosofi, hade nämligen (väldigt kortfattat) tänkt diskutera s.k. "gudsbevis". Så vitt jag vet finns det inget renodlat gudsbevis som inte blivit överbevisat, eller som använt sig av semantiska trick. Då jag inte vill ta upp hur mycket plats som helst så tar jag två "bevis" för gud (varav det ena är betydligt mer genomtänkt än det andra) och ett motbevis.

Det första beviset kommer jag inte ihåg den exakta formuleringen för, vilket är synd, men kortfattat säger det ungefär:
Om Gud finns så är han/hon/den/det det bästa du kan tänka dig,
Gud är det bästa du kan tänka dig,
du kan inte tänka dig något bättre än Gud,
alltså finns Gud.

Detta är väldigt konstig logik, och motbevisat jag tänker ta upp bygger på samma mystiska logik. Men först lite kommentarer rörande det första beviset. Det är en konstig definition av en gud. Det absolut bästa jag kan föreställa mig, vad det än nu är i för sammanhang, är alltså Gud. Känns inte riktigt som om att det överensstämmer med någon av de gudarna som finns i någon av de organiserade religionerna (det andra beviset är också för att det finns en gud, och är alltså inte ett bevis för någon specifik gud). Det första leder till en gud per person ungefär, eftersom alla tycker att olika saker är bra (och därmed bäst). Sen är själva pratet om "det bästa" väldigt konstig. Bäst på vad? Folkmord? Att sprida död? Att koka makaroner? Tror det räcker så.

Då vi är inne på konstig logik, så tänkte jag nu kortfattat köra på om ett motbevis. Återigen så kommer jag inte på den exakta formuleringen, men ett försök kan jag göra:

Om Gud finns, så finns det ingenting han/hon/den/det inte kan göra,
alltså; Om Gud finns, så kan han/hon/den/det skapa vad som helst,
alltså; kan Gud skapa en sten så tung att han/hon/den/det inte kan lyfta den
Men detta sista steg leder till en paradox. Gud kan inte skapa en sten så tung att han/hon/den/det inte orkar lyfta den - alltså finns det ingen Gud (ingen allsmäktig Gud åtminstone).

Trots att jag är ateist, så tycker jag detta är dålig argumentation - fast den är underhållande, och ligger faktiskt snäppet över det första beviset i att vara genomtänkt. Så, då kan vi lika gärna ta upp det sista beviset för en guds existens (viktigt att komma ihåg att detta bevis lades fram innan kristendomen var uppfunnen). Kort sagt är det: kausalitet. Orsak och verkan. Allt som händer har en orsak som ligger före den i tiden. Någonting måste ha varit den första orsaken. Den första orsaken är gud (då detta lades fram av en icke-kristen, så väljer jag att använda versal där). Detta är faktiskt ett bra bevis, som tyvärr missbrukas av anhängare till diverse organiserade religioner. De gillar att hävda att det är ett bevis för just deras gud. Om det är ett bevis för något är det bevis för Zeus (det lades fram av Aristoteles om jag minns rätt, alltså bör Zeus ha varit den högsta guden i hans tankevärld). Det är åtminstone något att fundera över.

torsdag 10 juni 2010

Inte enligt planen.

Hade tänkt fortsätta på filosofilektionerna idag. Men det blir inte så. Istället tänker jag bara säga: idag har jag äntligen tagit min examen. Nu ska jag spendera resten av dagen med att bara njuta av livet och må bra.

Imorgon blir det dock antagligen filosofi!

onsdag 9 juni 2010

Långtråkighet

Vissa dagar känns hur långa som helst. Allt känns som en bra idé, om det innebär att man gör någonting - vadsomhelst. Så fruktansvärt långtråkigt... Till och med så att man diskar och städar, och det känns roligt! Omväxling förnöjer, heter det väl. Det jobbiga med såna här långsamma dagar är att det känns i stort sett omöjligt att hitta på något vettigt att göra. Tur att det åtminstone finns ett par vettiga program på TV nu mot kvällen, och att man har ett rejält förråd med musik för när TV'n inte kan leverera.

Det enda positiva med såna här dagar, som jag kan komma på just nu, är att man uppskattar mer vanliga dagar. Dagar där man faktiskt pratar med folk och har sällskap känns som en avlägsen dröm. Som tur är så vet man ju att det kommer ändras, och imorgon blir en strålande ny dag! Eller nja, prognosen är väl att vädret ska fortsätta - men det kommer vara molnigt på ett helt fantastiskt vis.

Hade besök igår, kollade film - ska nog kolla film idag igen, det är ett trevligt sätt att fördriva tid! Fast blir väl antagligen att kolla film själv idag, ändå helt ok. Ska väl börja klura lite på morgondagens filosofilektion också. Fast tills dess så blir det en ny topp 5 låtar!

1. Millencolin - Ray
2. The Offspring - Nitro
3. Danko Jones - Had Enough
4. Rise Against - Savior
5. Rammstein - Donaukinder

tisdag 8 juni 2010

Ålderstecken

Då ska vi se om det finns några klassiska ålderstecken. Det första jag tänkte ta upp är besattheten av vilken veckodag det är. Typiskt ålderstecken tycker jag, men låt mig förklara vad jag menar. Fokuseringen på/besattheten av veckodagar är i princip alla tankar som resulterar i att man säger sådant som "va? på en onsdag, jo jo". Vad det nu kan vara som ska hända. Kan vara sådant som att dricka vin till middagen (på en torsdag?!), gå på bio (på en tisdag?!) eller helt enkelt bara äta en tårtbit till kaffet (trots att ingen fyller år, och det är onsdag!). När sådana saker "bara får" hända på vissa dagar (vin dricker man på fredag och lördag t.ex.).

Nästa ålderstecken har redan nämnts; förtjusningen i kaffe och tårta. Jag tror dock egentligen inte att denna förtjusning är något som kommer med åren, utan det är nog ett annat, riktigt, ålderstecken som faktiskt är orsaken. Detta ålderstecken är att man börjar strunta i vad folk tycker. Sötsuget finns ju där sen barnsben, och jag tror att man sen helt enkelt försöker dölja det olika mycket. Man hittar på ursäkter (som "lill-lördag") för att rättfärdiga sitt beteende för sig själv. Men sen, när åren tickar på, så inser man att det faktiskt är ganska larvigt att hitta på ursäkter för sig själv - och istället börjar man bara göra som man vill. Jag önskar att jag alltid kunde göra och tänka så, jag försöker det iallafall, men är svårare än man kan tro.

måndag 7 juni 2010

När blir man gammal?

Ålder. Gammal eller ung. Vuxen eller barn. Man kan tro att de ska hänga ihop, på ett sätt som de faktiskt inte gör. Allt där är relativt. Om man formulerar det på rätt sätt (eller kanske fel sätt) kan jag känna mig gammal. Ett exempel: jag har en kompis som är ett par år yngre, och när hon och jag insåg att jag fick börja gå på krogen samma år som hon fick köra moped så började jag känna mig gammal. Fast allt som oftast så känner jag mig varken gammal, eller kanske inte ens särskilt vuxen.

Idag blir det en kortis, för nu ska jag fortsätta njuta av vädret, ta en öl och antagligen en pizza också. Imorgon ska jag fortsätta filosoferandet över ålder och när man är gammal. Men tänkte få er att börja tänka - så får vi se om jag kan pricka in de tankarna imorgon!

söndag 6 juni 2010

Filosofilektion 3

Ok, idag så fortsätter lektionen. Det är väl lika bra att fortsätta från igår, med frågan "hur kan vi nå kunskap?". Dock är det så, precis som jag sa igår, att det först gäller att svara på "vad är kunskap?". Innan man kan diskutera hur man ska nå ett mål, så gäller det ju att veta vad målet är. Den klassiska kunskapsdefinitionen är:

A vet att p, om och endast om (förkortas "omm"):
1. p är sant,
2. A tror att p är sant,
3. A har goda skäl att tro att p är sant.

Där är alltså p vilket påstående som helst, som exempelvis "jorden är runt" eller "5+7=12". Men vad säger egentligen definitionen? Första steget är ju att påståendet måste vara sant. Man kan inte veta något som är falsk (vilket inte ska förväxlat med att veta att något är falskt). Det andra steget är alltså att personen måste tro att påståendet är sant. Jag kan ju inte sägas veta att exempelvis "London är huvudstad i England" om jag inte tror på det (även fast det nu råkar vara korrekt). Det tredje steget, att ha goda skäl, är där för att gissningar som råkar vara korrekta inte ska räknas som kunskap. Intuitivt så känns det ju som om att de två första punkterna inte är tillräckliga för att säga att någon vet något. Därför är det så att alla tre krav måste vara uppfyllda. Med andra ord så är varje steg i sig nödvändigt men inte tillräckligt för kunskap, utan alla tre krävs.

Vid en första anblick (eller nja, man kanske måste fundera ett tag på saken) så känns det som en ganska vettig definition av kunskap. Tyvärr så är den inte helt problemfri. Vi tar en till titt på den, fast nu kör vi en liten betoning på problemen.

A vet att p omm:
1. p är sant,
2. A tror att p är sant,
3. A har goda skäl att tro att p är sant.

Varje rad i definitionen ger upphov till en fråga, som inte är helt enkel att besvara. De tre frågorna är: Vad innebär det att något är sant? Vad innebär det att tro? Vad är goda skäl?
Jobbiga frågor, som jag kommer diskutera kring i senare inlägg här. Men som tur va, för mig, så lägger jag gärna ner tid på att fundera över sådana saker! Som avslutning till dagens lilla lektion så vill jag uppmana er till faktiskt sätta er in lite i filosofi och börja fundera på sådana saker som verkligheten - och kanske framförallt: free your mind. Uttjatat citat från The Matrix, men det är så mitt i prick och något alla borde ta till sig istället för att vara låsta i sin gråa Svensson-vardag.

lördag 5 juni 2010

Filosofilektion 2

Många har en väldigt negativ, eller åtminstone felaktig, syn på vad filosofi egentligen är för något. Detta är till stor del p.g.a. bokaffärer. I deras filosofi-avdelningar brukar det vara en massa trams! Många av böckerna är av typen "hitta dig själv", "lev livet" och "konsten att vara lycklig". Det är inte filosofi. En ganska bra definition av vad filosofi är, är: "vetenskapen som sysslar med sanning". Alltså försöker hitta ett svar på vad sanning är. På vägen visar sig det dock att det finns en hel del frågor som måste besvaras. Dessa frågor har i sin tur gett upphov till nya underkategorier till filosofin. Två av frågorna, som nog är bland de främsta, kan formuleras på följande sätt:
1. Vad är verkligt? (alltså vad som faktiskt existerar)
2. Hur kan vi nå kunskap om verkligheten? (denna fråga ger i sig upphov till frågan "vad är kunskap?").

Då sånt här kan diskuteras i all evighet (de har redan diskuterats i över 2000 år), så tänkte jag inte försöka ge ett svar här, utan istället bara belysa svårigheter som finns då man försöker hitta ett svar. Idag kör vi på fråga 1, annars blir det en mindre uppsats här. Verkligheten är ju något som vi tar för givet. Men börjar man fundera på saken så blir det allt svårare att komma fram till ett vettigt svar. Problemet ligger i att alla sinnesintryck i princip bara är elektriska signaler som tolkas av vår hjärna. Det är därför omöjligt att avskriva möjligheten att det egentligen inte finns någonting alls utan för min egen hjärna. Följden av detta är att jag i princip aldrig kan vara 100% säker på att någonting förutom jag själv existerar. Detta är vad Descartes kom fram till genom sitt metodiska tvivel. Det enda han inte kunde tvivla på var att han själv var en tänkande sak. Av detta drog han sedan lite konstiga slutsatser, men hur som helst. Vissa av er känner kanske igen lite av problemet från filmen The Matrix. En film full med filosofi, religion och annat gött (action i slow-motion t.ex.). De flesta nu för tiden är dock antagligen inte längre skeptiker i den höga utsträckning som man kan vara (med andra ord att betvivla att någonting finns överhuvudtaget).

Däremot är det nog så att vi har börjat inse att vi nog inte kan komma åt den objektiva verkligheten, just för att allt runt oss blir tolkat av vår hjärna. Färger, lukter och ljud t.ex. Då vi aldrig kommer undan vår egen subjektivitet så finns förslag att vi istället för att försöka beskriva verkligheten "som den är i sig själv" så bör vi fokusera på att förklara vår upplevelse av verkligheten. Alltså förklara upplevelsen i sig, och i stort sett strunta i vad som ger upphov till den. Detta är något som till viss del glidit ifrån filosofin och över till kognitionsvetenskaperna. Även detta är lite av en trend för filosofin. När metoden för att empiriskt undersöka något, eller när man når ett svar så kallas det inte längre för filosofi utan då har det blivit något annat. Ta bara naturvetenskaperna som ett exempel. Från början var de delar av filosofin, men när de blev tillräckligt empiriska så blev de egna vetenskaper (och tur är väl det, filosofi som område är idag gigantiskt nog). Vet inte riktigt om jag fick sagt det jag ville få sagt här idag, men förhoppningen är att få er läsare att inte avfärda filosofi utan att tänkt på saken, och kanske framförallt att ni lär er att allt som är flummigt brukar klassas in under filosofi - helt felaktigt!

fredag 4 juni 2010

Svenska tjejer och vad som händer med alkohol.

Svenska tjejer är ett märkligt släkte. Inte alla enskilda tjejer, men som grupp av människor. Generellt sett så är dom bland de vackraste i världen, förutom när dom går. De flesta svenska tjejer går som killar! När dom står stilla så är de supermodeller, men när dom börjar röra på sig så försvinner magin. Det blir lite som att stänga av ljudet i en skräckfilm. Man börjar undra om det är seriöst eller bara på skoj. Som tur va så är det väl ungefär den enda svagheten där. Förutom då "fjortisheten", som verkar leva kvar längre hos tjejer nu för tiden. Testa bara att åka tunnelbana/pendeltåg fredag eller lördag kväll. Dom kommer finnas där. Speciellt nu i studenttider. Skrikiga, luktar illa (pssst, en halvliter parfym är för mycket!) och med dålig balans. Jag vet att dom är 18 eller 19 (för dom har tagit studenten), men det verkar dom ha glömt. Tjejer går i barndom när dom blir berusade. Då är det bättre att vara kille, för då händer något av följande:

1 - Du älskar alla
2 - Du vill visa hur stark du är
3 - Du vill sova
4 - Du vill äta
5 - Du vill ragga

Det fantastiska med det är att alla utom den första är riktiga instinkter. Tjejer tappar 4-6 år på fyllan, killar tappar ungefär 10000. Vi ska ju alltid vara värst, så varför inte här också? Den absolut största fördelen med att vara kille jämfört med att vara tjej är dock att 95% av all TV-reklam inte är riktad mot en, med målet att få en att känna sig ful/tjock/ensam och att produkten kan åtgärda allt det! Reklam riktad mot killar är mer av typen "använd det här rakvattnet så kommer du snart ha ett harem och ett garage fullt med sportbilar!". Känns bättre.

torsdag 3 juni 2010

Det känns märkligt

Jag har försökt hålla det här till en relativt opersonlig blogg än så länge. Men idag var jag på Psykologiska Institution för vad som antagligen var sista gången någonsin. Känslomässigt är det nu väldigt märkligt. Samtidigt som jag är nöjd med att i stort sett vara klar med min utbildning så känns det också lite tomt. Den där känslan av "jaha, vad ska hända nu då?" har börjat komma smygande (trots att jag inte är riktigt helt färdig, lite ändringar måste göras på examensarbetet innan jag är helt klar). Senast jag kände så här var när jag tog studenten (för alldeles för många år sen). Då visste jag inte heller vad som skulle hända. Jag antar att det blir så här konstigt när man når ett mål som känts väldigt avlägset och nästan ouppnåeligt.

Efter dagens urladdning (först sitta med på 4 andra opponeringar innan jag blev opponerad på i drygt 2 timmar) så är skallen helt slut. Imorgon blir det en återkomst till vanliga jaget, hoppas jag...

onsdag 2 juni 2010

Riktig musik!

Jag är en av dom där som jag gärna läser låttexter när jag lyssnar på låtarna, och som fokuserar på just vad texten säger. Det jag kommit fram till är att dagens riktiga poeter är låtskrivarna. Då menar jag då inte de larviga popstjärnornas låtskrivare, med fina texter som "eh eh, cherry cherry, boom boom" (från Lady Gaga) utan de som faktiskt har tänkt till lite. Vill man ha bra texter så kan jag rekommendera punk, hårdrock och till viss del rap. Bland de bästa inom punken är NOFXs texter. Eller vad sägs om såna här fina saker:
"Darwin's rolling over in his coffin - the fittest are surviving much less often"
eller
"Anything that is your holy or sacred, I'm gonna desecrate and use in jest
but you'll never hear a crack about Mohammed, 'cause I don't wanna get shot in the chest!"

Där finns det ju uppenbarligen en tanke bakom texterna. Det sorgliga är ju att musiken som oftast når ut till den stora massan är rent ut sagt jävligt korkad. Kommersiellt trams. Det ska gå fort att producera och ska vara lätt att lyssna på. Märkligt att väldigt få verkar exempelvis ha tänkt på hur snabbt vinnaren av Idols första skiva släpps. Musiken är redan skriven, texten är klar. Dom väntar bara på att dom ska få en vinnare som kan sjunga texten i studion. För att citera Metros reklam: "riktiga artister går inte på audition, riktiga artister skriver sina egna låtar". Kan bara hålla med. De artister som verkligen är duktiga musiker behöver inte TV-programmen för att slå igenom med sin musik!

Så nu när vi ändå är igång med musik, så kommer här veckans topp 5 låtar!

1. Danko Jones - Had Enough
2. The Hives - Won't Be Long
3. Franz Ferdinand - Evil and a Heathen
4. Godsmack - Shine Down
5. The Hives - Well Alright!

Lyssna på dom! Det är riktig musik.

tisdag 1 juni 2010

Djupa andetag, slappna av.

Ok, så jag är i princip klar med skolan för den här terminen nu. Dags att börja slappna av, njuta av lite ledighet innan sommarjobbandet sätter igång. Lättare sagt än gjort! Det verkar som om att kroppen inte längre kan sova längre än till ungefär kl.8... vilket inte känns som särskilt mycket semester. Igår gick jag och la mig kl.01, i ett försök att sova lite längre idag. Gick väl lite sådär kan man säga. Kl.07:50 vaknade jag, och kunde inte somna om. Påminner mig om ett textstycke av C. Vreeswijk:

"Kan du inte sova?
Har du sömnbesvär?
Sömnen är en gåva,
Som sig själv förtär."

Hoppas på att jag kommer sova ordentligt imorgon istället! Men har inte allt för höga förhoppningar där. Fortfarande en massa tankar som snurrar i skallen, då jag ska försvara min uppsats på torsdag. Efter det kanske lugnet kan infinna sig igen? För att inte kunna sova ordentligt är en riktig pina. Man blir stressad av att inte sova, och kan inte sova för att man är stressad. Ond cirkel som bör brytas!

Men i lite positivare tankar så ska jag alldeles strax bege mig in till stan för att ta en öl med en kompis, snacka skit och titta på folk. Kommer förhoppningsvis ge upphov till en bra idé för morgondagens inlägg här - lite idétorka just nu. Bättring är dock på gång!