Att hockey VM skulle bjuda på 2 godbitar redan nu känns lite märkligt, men ändå så har det hänt.
Danmark 4 - Finland 1.
Vem hade kunnat gissa på det resultatet? Har tittat, så där lite halvt, på två matcher. I båda så har det lag jag valt att heja på (i den utsträckning man kan heja på ett annat landslag än sitt eget) vunnit. Först då alltså Tyskland, och nu Danmark. Det är underbart att få ha rätt. Men jag läste någonstans att detta kanske är tecknet på en "hockey-revolution". Detta tror jag är sånt där underbart skitsnack som kommer glömmas bort när de stora nationerna tänder till och faktiskt börja knyta skridskorna innan match. Det är en skillnad mellan "de bra" och "de dåliga". Av allt att döma så är den kulturellt betingat. Folk i "de bra" länderna har ett stort intresse för hockey. I "de dåliga" länderna finns det andra sporter som är större. Mycket större. Detta resulterar i mindre pengar (och därmed mindre satsningar på) för hockeyn.
Nåja, detta är ju faktiskt inte ett sport-blogg. Det finns annat att prata om. Stress till exempel. Tittade förbi McDonald's idag (nödlösningen när man är hungrig), och dom stackarna som jobbar där verkar inte ha det speciellt skönt på jobbet. När jag väl kom först i kön till kassan så fick jag vänta där i kanske 25-30 sekunder (tjejen bakom kassan var tvungen att fixa pommes). När hon kommer tillbaka säger hon "hej och välkommen, jag ber om ursäkt för att du fick vänta". Max 30 sekunder. Sen när är det lång tid att vänta? Jag sa som det var, att det inte var någon fara alls. Hon såg märkligt lättad ut. Jag undrar om vi stockholmare allt som oftast är så stressade att en halv minut är lång tid att vänta då man ska beställa mat? Om det är fallet så är det nog dags att vi alla tar ett djupt andetag och blundar i en minut. Slappna av. Den dagen jag tycker att jag fått vänta länge efter 30 sekunder är den dagen jag sjukskriver mig, stänger av mobilen och kastar ut datorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar